Helena.

Jag är rädd, varje dag. Den senaste tiden har jag vart orolig, rädd precis hela tiden..Det enda jag tänker på är hur ledsen jag kan bli. Varför kan jag inte bara vara glad? Är inte det knäppt? Har man redan vid 21års ålder blivit så ärrad att man är rädd för att misslyckas?! Och visst jag har fallit, jävligt hårt många gånger, men jag har alltid rest mig, viftat bort skiten, sträckt på mig och gått vidare, så varför är jag orolig? Jag kommer inte bara falla en gång till, jag kommer säkerligen falla ett hundratal och varje gång ska jag stäcka på mig och gå vidare, lite starkare, lite bättre för sån är jag!

Men just nu är jag bara rädd.